Otto

Utdrag ur Volym nr 3 på det 19:e året

Pappa Per-Inge återberättar söndagen den 5 juli 1981 i dagboken vad Ottos berättar från gamla tider:

"Hemma hos Otto"

       "Otto berättade att ”Pelles” som senare blev Hans gård, var storbondgården i gamla byn. Runt den låg flera gårdar, bland annat Ottos egen innan den flyttades på 1850-talet. Vägen förbi vår parkering är gamla byvägen som gick rakt genom byn vid ”Pelles” och vidare förbi skolan (som föresten en gång brunnit ner till grunden).

En av skolans gamla lärare bodde i nuvarande Sjöstrands kåk och gamla fru Karlsson intill oss är släkt i andra generationen till honom. Den gamla läraren fick ett våldsamt slut. En julafton på hans ålders höst skulle han till grannbyn för att handla. Man spände häst för släde och tog som vanligt vintervägen över sjöns is och vidare längs ån. Men där ån mynnar ut i viken var isen tunnare än man trott och släden skar igenom. Fru Karlsson, som då var ett år gammal hade följt med liggande i en spånkorg. Den fiskades upp flytande omkring i vaken med barnet i. Men den gamle läraren försvann i vattnet och drunknade.

Otto berättade även om Kingels hus. Före Anna bodde där hennes mor; Kingels Lotta. Otto minns henne från sin tidiga barndom (han är född 1916). Hon var då en urgammal gumma och känd som en lite av ”klok gumma”, som sysslade med åderlåtning. Hon hade nått som liknade ”en liten yxa å hacka hål med ” och blodet sög hon upp med ett kohorn med kapad spets. ”Hon var väll aldrig gift men hade ett par barn, det var Anna och nån pojke, tror jag”
Anna minns han som en gammal ungmö, väldigt smal och rak i ryggen. Hon var en av dem första häromkring som hade cykel och lätt att känna igen när hon kom åkande, rak i ryggen smal ”som en gärdsgårdsstör”