Farmor 100 år

 

 

Den 25 oktober fyllde min Farmor 100 år!

Vi fick vara med på hennes kalas och det kändes speciellt och få förunnat att få närvara vid en sådan händelse.

Hon var Torpets ägare i 47 år. Hon och hennes man ( min farfar ) hade under längre tid letar efter ett torp att köpa och hittade vad de sökte 1958.



Städa hagen

En underbar hösthelg i Torpet. Vädret var så där alldeles lagom. Inte för varmt när vi skulle jobba i trädgården och inte för kallt så vi behövde gå in och värma oss. Och ingen nederbörd vilket alltid gör upplevelsen av att vara ute ännu bättre! Vi skulle ägna helgen åt att beskära lite i äppelträden men framför allt "städa" i skogen, eller hagen som mina farföräldrar alltid sa.

 Hugga ner, släpa bort till vedboden, kapa, klyva och till sist stapla. Veden värmer ju i alla fall minst två gånger :)

 

 

Instagram

Följ gärna Torpet på instagram: @kingelstorp


Jag har varit dålig under en längre tid med att blogga. Det tar tid och det behövs inspiration. Enklare är att bara fota för att dela det sen på instagram. Där finns många fina bilder på mitt smultronställe!

 

Sommarbilder

En varm och härlig sommar samt avsaknad av kamera har resulterat i att inga inlägg har skrivits på bloggen. Nu när det börjar kännas lite höstigt i luften visar jag lite fina försommarbilder och minns....

Hönan eller ägget?

Länge har de lärde tvistat om vem som kom först,

är detta bildbeviset?

 

Min bror och jag

1970

 

 

 

2013

 

Min bror och jag
vi har kramats av samma mamma.
Min bror och jag,
har gått från vått till torrt och lärt
oss skilja katt från hund.
Min bror och jag.

 

(Pontus och Amerikanarna)

 

Horndals brukspark

 

Vi åkte en dag till Bruksparken i Horndal där det utlovades "bruksveckor" med olika aktiviteter. Dagen till ära hände absolut ingenting så vi fikade på det lilla kafét för 60kr(!) och gick sedan runt i den gamla hyttan:

Horndals bruk – en 350-årig industrihistoria

 Horndals samhälle, beläget efter riksväg 68 2 mil norr om Avesta i sydöstra Dalarna, är en bruksort med gamla anor. Här finns 350-åriga industriminnen i vacker parkmiljö.

Det hela började år 1650 när vallonättlingen Isaac Kock anlade en järnindustri vid Horndalsån och tog dit yrkesskickliga vallonsmeder.

 

 

 

Vid ägarbytet 1861 vidtog en mångårig period av stark expansion. På några år ökade produktionen av järn och smide från 200 årston till 2 000! När järnvägen skulle byggas ut norrut, kämpade de nya ägarna hårt för att få den förbi Horndal. Den 12 augusti 1875 invigdes stationen med pompa och ståt i kunglig närvaro.

Med hästar hade man i hundratals år forat malm från gruvan, kol ur skogen och tackjärn från hyttan. Med järnvägen inleddes en ny epok. Ångloken kom som en fläkt från stora världen och exporthamnarna i Stockholm, Gävle och Göteborg låg inte längre så långt bort.

1885 stod en ny, modern hytta i Horndal klar. Det var en pampig anläggning, nästan 18 meter hög.
Här byggdes världens största smedja av den här typen. Lancashiresmidet gav ett utpräglat mjukt och efterfrågat kvalitetsjärn. Det användes till bland annat verktyg, spik och hästskor. Mycket gick på export.

Av världens största lancashiresmedja finns idag bara ruinerna kvar. Den stora smedjan var i bruk till 1942.

 

 

Källa: http://horndalsgruppen.se/?page_id=25

 

Lunchpaus på Måns-Ols

 

 

 

Blomsterprakt

Nationaldagen

Vad är mer svenskt än att fira nationaldagen i den svenska myllan? Vi firade dagen med att rensa ogräs i alla rabatter. Ett tungt och tidskrävande arbete men som ändå ger så mycket tillbaka. Det roliga med en gammal trädgård är att man kan gå ”skattjakt” runt om och hitta växter som växer någon annanstans än i rabatterna. Växter som kanske har kommit från ett frö i vinden.

 

 

Såg ett väldigt intressant program om bin och humlor där det förklarades att vårt ensidiga storskaliga jordbruk tar död på insekterna. De får helt enkelt näringsbrist. Då kände jag att det är extra viktigt att ha så många blommor som möjligt i trädgården

(även om det inte har någon större betydelse)

 

 

Nya toaletten börjar bli klar

Panelen på väggen

Montering av handfat.

Duschutrymmet

Väggen mot bastun

Sköna maj, välkommen

En solig men kall helg i Torpet. På vägen upp på torsdagen den 1 maj låg snön kvar efter vägkanten så vi hade kunnat göra snögubbar, om vi ville. Men det ville vi inte utan snabbt komma fram för att se hur långt våren kommit. Forsythian hade nästan blommat ut men annars var det nog bara vitsippor som blommade, förutom denna söta lilla stenpartiväxt, som jag inte har en aning om vad den heter. Tips mottages :)

 

Kvällarna var fantastiskt vackra med solnedgången över sjön:

 

 

Noteringar april 1974

27 april 1974

Åter i torpet i strålande sol. 15 grader i skuggan. Påskliljorna som i Borås är utslagna och blommar för fullt har här inte kommit upp. Efter att satt full fart i spisen och värmt upp lite kalla kläder började lövräfsning. Då detta inte kunde stilla vår verksamhetslust tog vi yxor och sågar med oss och sprang ut i hagen och började gallra och kvista. Vid halvåttatiden var allt sig likt; vi var totalt slut- ont i ryggen, hungriga och törstiga. Kvällen tillbringade vi med tedrickning, eldning och meditation. (Rune)

28 april 1974

 

Massor av sömn slutade i avsaknad på all morgonpigghet. Mamma hade inte rört en fena under hela natten. Påstod hon. Kanske frös hon fast i dem kalla sängkläderna… Te fick sparka igång livsandarna. En strålande sol sög nästan musten ur oss under lövräfsningens fortsatta vedermödor. Hasse började bränna gräs som så när kringtände hans nyrustade hus. Torrt nu överallt i markerna och majbrasorna får man nog ta det lugnt med. Pelle, Cissi, Kenneth, Titan och Nane anlände mitt på dagen, som gav oss orsak till kaffepaus. Pelle skulle besöka en studierektor Berntsson för att komma överens om en beställningsmålning i Horndal. Barnen for högt och lågt som vanligt. Cissi och jag solade en stund. Men pappa orkade inte sitta still utan bar ris medan han vilade från räfsningen. Till slut kom pappa på att vi skulle äta. Pelle och Titan återkom från Horndal. Maten avslutades med en sedvalig hetsig politiskt diskussion. Men världsproblemen löstes inte denna gång heller. (Björn)

29 april 1974

Eken mätte med ett snöre under nedersta grenen 38cm i omkrets. Frisören med fru började idag räfsa löv. Vi angrep med frisk mod de rester som ligger kvar efter Hasses fallning. Efter diverse plock med tändstiftet fick vi liv i motorsågen och kapade i lagom spislängd av de grövsta. Två ormar måste avlivas vilka höll till där vi skulle rensa upp. Detta arbete mattade fullständigt ner oss varför vi efter kaffedrickning beslöt oss för att ta en tur till Brattfors och titta på fallet Pelle pratat om. Det var en fullständig överraskning. Att det fanns så mycket fall där i ån visste man ej fast man bott i Avesta så lång tid.  Vi fortsatte  upp till Hedmora där Björn inhandlade en en tesil. Åkte över Skogsbo och Grytnäs hem. Såg Kalle Barsk på trappan i stugan vid Östanbyn. Hemkommen värmde mamma upp en köttsoppa som kokats under dagen av buljong och grönsaker. Små moln över Åsgarn förstörde kvällens solnedgång. 18 grader i skuggan idag.(Rune)

 

Golvet på toa

Efter ganska exakt två år efter vi börjat riva gaveln på uthuset med tillhörande djurspilta och byggt upp ny stomme, så kunde vi täcka av golvet inne. Jag slipade lite lätt och lackade ett par gånger. Fint blev det!

 

 

 

Lunchpaus i det fria

Ofta kan det vara samma temperatur ute som inne i ett gammalt torp. Så enda skillnaden med att äta lunch ute kan vara att det blir en aning mer blåsigt.
Stol och sågbock som bord. Solen i ögonen. Nu är det vår!

Ostindia

 

Mitt senaste inköp; två små skålar Ostindia, Rörstrand. Beställde dem via en bokklubb och trodde det var frukostskålar men det visade sig att dem var små så bara en sked gröt fick plats. Men hur söta som helst....

 

Man anade vår....

Vi hade precis börjat få lite vårkänslor så vaknade vi upp till detta, i och för sig vackra, vinterlandskap och minusgrader....

En ny liten familjemedlem

 

Gulliga mopsen Siri är hela familjens favorit. Hon tillhör inte torpet men jag vet att hon bara längtar efter att få komma dit och springa i gräset där.

"Elda med ved"

Jag hade vid ett tidigare tillfälle sett ett inslag på tv om en ny bok; Boken om ved. Jag har sedan dess försökt vid ett flertal tillfällen låna den på biblioteket. Men den har varit ständigt utlånad, så som det ofta är med böcker man pratar om på tv eller skriver om i tidningarna. Tröttnade helt enkelt på att vänta så jag lånade i stället en annan bok som jag hittade på samma tema; Elda med ved av Vincent Thurkettle. I inledningen på boken jämför han att elda för uppvärmning med att ha ett husdjur; ”Din öppna spis eller kamin kommer att kräva plats, matning, skötsel och rengörning. Den kommer att dra in smuts i huset och kräva uppmärksamhet tidigt på morgonen och innan du går och lägger dig. Men trots allt älskar vi våra husdjur. De ger oss massor tillbaka och vi skulle inte göra oss av med dem för allt i världen”

Jag känner igen mig i beskrivningen. Även fast vi bor modernt och bara eldar när vi är i Torpet så är det en stor del när vi är där. Jag ler lite för mig själv och känner igen mig när han senare i boken beskriver hur han samlar tände och hur andra ser det som han samlar på skräp. Han tipsar bl.a. om att torkat citrusskal fungerar ypperligt som tände. Själv har jag specialiserat mig på att samla toarullar och stearinstumpar. En svägerska sa vid ett tillfälle att hon alltid tänkte på mig när hon själv bytte ljus.

För övrigt står det mycket fakta i boken som hur man fäller träd, den bästa veden, att torka ved. Där blir det kanske lite väl professionellt tänkande. Själv tar vi vara på den ved som finns att tillgå och klamparna blir kluvna på olika sätt som pinnen vill. Ett bra kapitel är om hur man eldar på bästa sätt. Där skriver han tyvärr bara om hur man eldar i öppna spisar och kaminer, inte som i mitt fall vedspis och kakelugn. Men väl värd att läsa!

 

En vedkorg till bastun

 

Ramen

 

Bottenbitarna..

 

..skruvas fast

 

Vedkorgen på plats under laven och pallarna som kan användas för reglering av värmen.