Golvet på toa

Efter ganska exakt två år efter vi börjat riva gaveln på uthuset med tillhörande djurspilta och byggt upp ny stomme, så kunde vi täcka av golvet inne. Jag slipade lite lätt och lackade ett par gånger. Fint blev det!

 

 

 

Lunchpaus i det fria

Ofta kan det vara samma temperatur ute som inne i ett gammalt torp. Så enda skillnaden med att äta lunch ute kan vara att det blir en aning mer blåsigt.
Stol och sågbock som bord. Solen i ögonen. Nu är det vår!

Ostindia

 

Mitt senaste inköp; två små skålar Ostindia, Rörstrand. Beställde dem via en bokklubb och trodde det var frukostskålar men det visade sig att dem var små så bara en sked gröt fick plats. Men hur söta som helst....

 

Man anade vår....

Vi hade precis börjat få lite vårkänslor så vaknade vi upp till detta, i och för sig vackra, vinterlandskap och minusgrader....

En ny liten familjemedlem

 

Gulliga mopsen Siri är hela familjens favorit. Hon tillhör inte torpet men jag vet att hon bara längtar efter att få komma dit och springa i gräset där.

"Elda med ved"

Jag hade vid ett tidigare tillfälle sett ett inslag på tv om en ny bok; Boken om ved. Jag har sedan dess försökt vid ett flertal tillfällen låna den på biblioteket. Men den har varit ständigt utlånad, så som det ofta är med böcker man pratar om på tv eller skriver om i tidningarna. Tröttnade helt enkelt på att vänta så jag lånade i stället en annan bok som jag hittade på samma tema; Elda med ved av Vincent Thurkettle. I inledningen på boken jämför han att elda för uppvärmning med att ha ett husdjur; ”Din öppna spis eller kamin kommer att kräva plats, matning, skötsel och rengörning. Den kommer att dra in smuts i huset och kräva uppmärksamhet tidigt på morgonen och innan du går och lägger dig. Men trots allt älskar vi våra husdjur. De ger oss massor tillbaka och vi skulle inte göra oss av med dem för allt i världen”

Jag känner igen mig i beskrivningen. Även fast vi bor modernt och bara eldar när vi är i Torpet så är det en stor del när vi är där. Jag ler lite för mig själv och känner igen mig när han senare i boken beskriver hur han samlar tände och hur andra ser det som han samlar på skräp. Han tipsar bl.a. om att torkat citrusskal fungerar ypperligt som tände. Själv har jag specialiserat mig på att samla toarullar och stearinstumpar. En svägerska sa vid ett tillfälle att hon alltid tänkte på mig när hon själv bytte ljus.

För övrigt står det mycket fakta i boken som hur man fäller träd, den bästa veden, att torka ved. Där blir det kanske lite väl professionellt tänkande. Själv tar vi vara på den ved som finns att tillgå och klamparna blir kluvna på olika sätt som pinnen vill. Ett bra kapitel är om hur man eldar på bästa sätt. Där skriver han tyvärr bara om hur man eldar i öppna spisar och kaminer, inte som i mitt fall vedspis och kakelugn. Men väl värd att läsa!

 

En vedkorg till bastun

 

Ramen

 

Bottenbitarna..

 

..skruvas fast

 

Vedkorgen på plats under laven och pallarna som kan användas för reglering av värmen.

Fylla vedförrådet

Uppdraget för helgens besök var att fylla på vedförrådet. Med två kakelugnar, en vedspis och nu även en vedeldad bastu försvinner vedpinnarna fort. Vi kapade, klöv och staplade så länge vi orkade.Men den råa luften och lite ont i ryggen gjorde att det inte blev så länge.

 

 

 

Lunch ute och invigning av den nya eldkorgen!

 

Bilinvasion

När vi kom fram var det inte så kallt ute men inne i huset var det två minusgrader. Vi började elda men gick snart ut till bastun, där det blir fortare varmt än inne i huset. Att vi inte var inne och elda den stunden på kvällen straffade sig senare med att vi bara fick upp tio plusgrader innan vi gick och lade oss. Då fick det bli dubbla täcken och mössa på!

Jag vaknade tidigt och det var fortfarande tio grader. Somnande om efter ett tag och började drömma. Jag drömde att det var morgon och jag hörde motorljud ute. Såg en raggarbil komma och jag trodde den skulle till grannen. Men när jag tittade ner på ängen framför vårt hus såg jag att där var det fullt med hundratals bilar som hade samlats för någon form av raggarträff. Jag sprang ut för att låsa in till uthuset och mulltoan. Tänkte att den inte skulle klara påfrestningen om alla festdeltagare hittade dit. Vaknade upp med ett ryck och förstod då att det bara var en dröm. Gick upp och skulle koka kaffe och upptäckte då att jag glömt ta med mig det.

Oj, vilken början på dagen!

 

Semlor

Vi åkte upp på fredag eftermiddag och stannade som vanligt i Enköping för att fika. Bara runt torget finns det nog fem olika konditorier att välja på och denna gång bestämde vi oss för "Tammerfors konditori"

Att vi hamnade där berodde mest på att där fanns det semlor. Vi provade några nya sorter; en wienersemla och en vaniljsemla. Men jag måste nog ändå säga att originalet med klump är godast!

Att bygga en bastupall

När vi tillverkat laven till bastun fick vi över några bitar av abaccin, vilka är ganska dyra. Så en liten pall eller två kan man ju alltid göra av resterna:

 

Vi började med att göra en ram, med gersågade hörn

 

Sen undrade vi lite hur vi skulle göra med benen. men det löste vi med lim..

 

...och några skruv.

 

Rikta och limma första bitarna av sitsen. Sen skruv underifrån.

 

Sidorna måttanpassade och gersågade.

 

Mer lim!

 

Torkning.

 

 

Pallen är färdig!

 

Besökte nyligen Sveriges största och billigaste möbelaffär. Där hade dem en liten pall som kunde ha passat. Priset var hela 79:- Visserligen inte lika fin som vår men man undrar verkligen över det låga priset om man jämnför alla dem timmarna vi lagt ner på vår pall!

Årets första besök 2014

Efter ett långt uppehåll var vi återigen här. Vintern hade även här varit mild så någon snö fanns det inte och det var 3 plusgrader. Men det var inte länge sedan det hade varit en lika mild inledning på vintern. Tittade i dagboken från vintern 2011/12 och då hade det varit 5 grader i december och 7 grader i februari. Men december 2012 var det 21 minusgrader !

 

Stället var som tur sig likt. Den lilla musen verkade ha gett upp . Eller är det bara varmt och skönt i skogen och den kommer tillbaka med kylan?

 

 

Lågsäsong

 



Kvistlackning

Att ha ett sommartorp en bit iväg innebär långa perioder som man inte är där och följaktigt även att pysslandet stannar av. Men som ”tur” är finns det mycket man kan förbereda hemma för att ha färdigt när man sedan åker dit J

 

Två lager färg

God Jul

Novemberljus över Åsgarn

 

Kl 15.44

 

Kl 16.22

Bastun äntligen färdig!

 

Dem sista bitarna bastupanel spikas fast

 

 

Kaminen på plats, utan stenarna

 

 

Vattentanken

 

 

Håltagning för rörgenomföring i taket

 

 

Alla rökrör på plats.

 

 

Det isolerade röret på vinden.

 

 

Ut genom taket.

 

 

Taket/golvet isoleras

 

 

Bastulaven tillverkas

 

 

Bastun färdigpyntad

 

 

Lönen för mödan !

 

 

 

 

 

 

Sommarens sista

 

En tapper liten blomma som trotsar den första snön.



Gnagare på "besök"

Vi har under åren haft en del besök av möss. Vi har aldrig sett de små "söta" djuren men dom har lämnat sina spår. I sommarköket har dom under många år fått härja fritt men när vi gjort klart allt kring golvet har dom tydligen varit tvungna att hitta nya vägar. Den vägen har varit genom golvet under dörrsockel till köket. När vi kom nu hade mössen besökt besticklådan igen och gnagt frenetiskt på en smörkniv. Tydligen har vi inte diskat ordentligt!

 

Dessutom och tyvärr hade dom hittat alla mina värmande saker. Det var hål i yllefilten, vetekudden, duntofflorna och även i mina frötofflor. Mössen känner tydligen lukten av allt som eventuellt kan ätas. På kvällen när vi lagt oss hörde vi gnagandet under sängen. Först var jag rädd att dom kröp på golvet inne men vi märkta snart, att det som tur var i bjälklaget ljudet kom från. Men det som inte var så bra är det gnagdes med en sådan frenesi så att vi tror det inte dröjer länge innan de är inne i rummet. Spikar man igen på ett ställe hittar dom tydligen ett nytt alternativ. Vi får se vem som vinner. Det känns just nu inte som att det blir vi.

 

Fågeläpple

eller äppelfågel...

Den gamla eken

Min farbror Lars berättar:

"Året var 1963. Nalle , vi kallade honom så när han var liten, hade redan spelat med stenkulor. Margareta och jag var en dag på promenad med Nalle ute i naturen. Vi bodde på Hammarbyhöjden och där fanns många ekar. Vi visade honom, att det var gott om ekollon.

Nalle tyckte att dom nästan var som spelkulor. Men det var svårt att spela med de ovala ekollonen. Nalle undrade vad man kunde använda ekollonen till. När vi berättade att man kunde sätta dom i jorden och få nya träd, ville Nalle genast prova.

Vi valde ut ett ollon, som spruckit och hade en liten grodd. Sedan blev det bråttom att komma hem och plantera. Nalle tyckte det var riktigt spännande.

Ollonet sattes i en blomkruka. Nalle frågade varje dag när trädet skulle komma. Tiden gick och Nalle hade nästan givit upp, när det äntligen hände något. Ett litet grönt blad syntes. Sedan gick det fort. Varje dag blev plantan större.

Till hösten var den 2 dm hög. Vi blev alla oroliga, när hösten kom och alla bladen föll av. Det blev bara en pinne kvar. Och så stod den över vintern.

Våren kom och med den kom nya blad på den lilla eken. Vi blev glada av att den lilla eken växte och frodades. På sommaren planterade vi om eken i en större kruka. Till hösten blev eken 8 dm. Det kändes lika sorgligt att alla bladen föll av igen, men den här gången var vi inte lika orolig.

Följande sommar var eken mer än en meter hög, och det kändes inte rimligt att fortsätta att ha den inomhus.

Vi beslutade att åka till torpet och låta eken få ett nytt hem. Dalälven har ansetts som nordgräns för ekens utbredning, men vi hoppades att det skulle gå bra.

Som vi alla sett står eken kvar och har i år faktiskt nått en ålder av 50 år."

April 1974 mätte eken med ett snöre under nedersta grenen 38cm i omkrets. Oktober 2013 mätte den 175cm.