Äppeltider

Vid torpet har vi flera gamla äppelträd som ger karaktär åt trädgården mer än dem ger frukt. Det är inget vi är ledsna för men i år var Åkeröträdet fullt att fina ätgoda äpplen. Åkerö har fått sitt namn från Åkerö Slott i Flen 1858 och är även Södermanlands landskapsäpple

Här är två andra äppelträd med karaktär. Det ena står utanför dasset. En gång för länge sedan hackade en hackspett sönder trädet så att stammen senare delade på sig. Men än står det kvar och pryder sin plats i trädgården.
Trädet mitt på gården har också en säregen form som vittnar om sin höga ålder.
Vi har även planterat ett nytt äppelträd för att föryngra något och vi valde "Aroma" som anses vara vårt godaste äpple!

Nytt café

Vi åkte upp på torsdagkvällen och stannade i Enköping för att sträcka på benen. När vi körde igenom stan på Rådhusgatan såg vi ett café vi inte sett förut: Astas Café. Vi bestämde oss för att prova och fick veta att det var nyöppnat sedan 2 veckor tillbaka.
Cafét hade "Rockabilly" tema med gamla bilder på väggarna och en fungerande jukebox vid en vägg. Eftersom det var ett lite mindre möte precis när vi kom in med ett 20-tal fotbollsdamer spelade vi inget denna gång men det blir fler besök!

Sommarköket

När mina farföräldrar köpte torpet fanns det ett tillbyggt sommarkök, med separat ingång. När det byggdes och varför vet jag inte men kan gissa att det var praktiskt att få lite mer utrymme på sommaren. Ett rum som inte var så noga med uppvärmningen. Man byggde med det material man hade.
En period i husets historia var rummet uthyrt, till en arbetare på bruket.Men det måste ha varit väldigt kallt och dragit att bo där på vintern.

Ganska snart började farmor och farfar (med hjälp av sönerna) att riva ingången på gaveln för att sen ta upp en ingång inne i huset, genom den gamla stockväggen. Dem rev även ner den stora bakugnen som upptog en stor del av rummet. 1969 byttes gavelfönstret ut och likaså fönstret mot vägen. Året efter började dem sätta upp masonitskivor på väggarna inomhus.

Efter min farfars bortgång avstannade arbetet med rummet och det fungerade sedan till stor del som ett förråd(skräprum). Men min pappa använde även rummet till målarateljé där han bl.a. skapade "Den sommaren...." i 25 upplagor

Sommar

                                                                                        I slutet av Juli tog vi ett par dagars extra semester för att njuta av sommaren i Torpet

Mamma

           

In memoriam

10 år av saknad

Cecilia

ä 18 mars 1942

ö 9 augusti 2001

Du fattas mig

 

Bröder

Min pappa +lillebror!

Jag + storebror

Jag + lillebror

Systrar

Storasyster 1989

Mellansyster 1990

Lillasyster 1994

Mamma + 2 småtjejer 1990

Fortsatt arbete runt kakelugnen

Vi fortsatte med golvet runt kakelugen. Med hjälp av en klinga sågade Leffe rader som vi sedan högg ur. Vi ville halvera trägolvet närmast ugnen så att vi kunde lägga en klinkerplatta framför, som gnistskydd. Vi hade valt en svart platta 30x30, lite likt skiffer

Det gamla golvet som ändå var så slitet efter alla år, var av så bra kvaliteé, att det tog ett bra tag att hugga allt

                             
Sedan började äntligen arbetet med klinkerläggning. Jag måttpassade varje platta noga och Leffe stod ute i regnet och kapade varje bit för sig. Även detta var ett tidsödande arbete men varje platta passade perfekt när vi var klara.
Då kunde vi börja med att lägga bruk och plattor och slutligen foga. Och det är lite speciellt att torka av grå fog och inte ha tillgång till rinnande vatten.
Men skam den som ger sig!
När vi väl var klara kom barnen på sommarbesök så en bild på det färdiga resultatet får vänta till nästa gång!

Säters mentalvårdsmuseum

En av semesterdagarna beslöt vi oss för att besöka Säters mentalvårdsmuseum. Det var visningar 2 gånger varje dag och eftersom vi kom lite tidigt fick vi en stund över att gå runt i området. Den gamla låsta avdelningen för "oroliga" patienter låg en bit längre bort; Fasta Paviljongen. Huset hade en ägare som inte skötte fastigheten, vilken nu stod och förföll. Det kändes lite kusligt att gå runt dem höga murarna som omgav byggnaden och man undrade hur det varit att sitta inlåst innanför dem?

Det var endast guidade visningar och vi trodde först att vi skulle bli ensamma. Men det visade sig att vi blev en grupp på ett 30-tal både vuxna och barn. Visningen pågick i en och en halv timme och vi fick veta det mesta om hur det hade varit att vara psykiskt sjuk förr i världen. Det var inte ens säkert att det var en psykisk sjukdom som patienterna led av utan kunde handla om dövhet, cp-skada mm. Om man en gång blivit inskriven kom man inte därifrån. Patienterna kunde leva hela sitt liv på Säters. Det enda sätt man kunde lugna oroliga patienter med var vattenbad. Om det inte hjälpte använde man sig av insulinchock och till sist lobotomering.Det ändrades först när psykofarmaka började användas.

Ett besök rekommenderas!
Museet är för övrigt designat av min pappa som även gjort "Carl Jularbo museum" i Avesta

http://195.149.138.7/mentalvmuseet/museum.html

Nr 17

Tygbitarna är utklippta och blixtlåset fastsytt

 Rynktrådarna till kanten sys

Fastnålning av volangkanten och sedan ihopsömnad

Den 17:e kudden till torpet pryder nu sin plats!

Dassfunderingar

Herr Torpägares betraktelse av världen!

(inifrån dasset sett !)

Skitgöra

En av dem första sakerna vi gjorde när vi tog över torpet, var att införskaffa oss en mulltoa. Även om ett äkta gammalt utedass hör till "torpromantiken" så är denna lösning så mycket enklare och smidigare. Man tömmer efter behov dvs beroende på hur mycket man nyttjar den. Ingen lukt och endast mull återstår. Det man behöver är el men behöver bara vara på när man använder den. Det är då den förbränner med hjälp av värmen och minimerar slutprodukten !

"Slutprodukten"

Rengörning

"Mulltoa är en biologisk toalett som komposterar avfallet och avdunstar vätska.

Komposteringen sker med hjälp av naturens egna mikroorganismer och utan kemikalier.

Kontrollerad lufttillförsel och värme samt regelbunden omrörning av komposten påskyndar förmultningen och omvandlar toalettavfallet till miljövänlig mull, som blir ett näringsrikt tillskott i trädgården"

Trädgårdens historia

Idag finns det ett växande intresse för vårt kulturarv. Att vårda äldre byggnader anses numera nästan självklart. Äldre trädgårdar är ett minst lika viktig del av vår bebyggelsehistoria. Problemet är kanske att trädgården till skillnad från byggnaden är en snabb föränderlig levande miljö som är starkt beroende av trädgårdsägarens omsorger.

1850-1940 var en expansiv tid för trädgårdsutvecklingen.
Då spreds kunskapen om att anlägga och sköta en trädgård till större delen av befolkningen. Det var vid de olika skiftesreformerna när byarna delades och gårdarna flyttades ut som även bönderna började anlägga trädgårdar.

Samtidigt med industrialiseringens genombrott i Sverige på 1890-talet började man på allvar bygga villor . Det rådde en enorm bostadsbrist, särskilt i städerna så staden gynnade byggandet av egnahem genom förmånliga lån. Det var främst riktade till arbetare, småbönder och andra mindre bemedlade. Men man ville även stoppa utvandringen och behålla landsbygdens befolkning. Med egna hus kom även den egna trädgården. Redan på 1800-talet hade man trädgårdsodling på skolschemat. Det var viktigt ur en nationalekonomisk synvinkel att få gemene man att odla sin trädgård och bidra till landets självförsörjning av livsmedel.


Vid torpen har det i allmänhet inte funnits mycket till trädgård. Torparen och hans familj skulle utföra ett visst antal dagsverk samt att bruka den tillhörande åkerplätten mot att de fick bo på torpet. Därför fanns det sällan tid och ork för trädgårdsodling. Fanns det rabatter berodde det helt på torparens egen ork, kunskap och intresse.
Man odlade köksväxter i mån av plats och tid. Kökslandet kunde vara en bit av närmaste åkerteg. Ett stort hinder när man odlade var att inställningen till vissa grönsaker var att det var rikemansmat. Man hade ofta dålig odlingsjord och det var även mer lönt att sälja det som åkern gav.

Blomsterodlingar vid torpen fanns oftast endast som en rabatt vid boningshuset eller möjligen smala rabatter längs med entrégången. Man odlade härdiga, lättförökande och lättskötta växter, ofta tillsammans med krydd- och medicinalväxter. En del växter förekom oftare än andra vid torpen och kallas ibland för torpväxter. Här är ett urval av de växter som odlades i torpträdgårdar c:a 1850-1940:

Akleja
Bergklint
Blomsterlupin
Bondpion
Daglilja, brunröd och gul
Dvärgiris
Löjtnantshjärta
Rosenmalva
Smörboll
Äkta stormhatt

Buskar som var vanligt förekommande vid torpen var de som gav bär t.ex. fläder. I övrigt planterades anspråkslösa buskar så som olika spireor, rotäkta rosor men framförallt syren och doftschersmin.

Juniblommor

En kavalkad av torpets juniblommande växter. Och det är bara ett axplock av alla blommor som finns!





Midsommrar

Eftersom vi inte besökte torpet till midsommar i år så bjuder jag på lite gamla bilder från tidigare år!

2008

2009

2010